Kursplan

 

KURSPLAN beslutad 2016

Mål

Att ha kunskaper och färdigheter att självständigt använda Beardslees familjeintervention genom:

  • att utveckla fördjupade kunskaper om barn till föräldrar med psykisk sjukdom och/eller beroendeproblematik och om hur en förälders problematik kan påverka barnet och familjen
  • att kunna integrera och använda teoretiska kunskaper vid praktisk tillämpning av Beardslees familjeintervention
  • att ha kunskaper om de problem och svårigheter som kan uppkomma i samband med implementering av preventiva metoder i reguljär verksamhet
  • att kunna analysera familjeproblematik utifrån risk- och skyddsfaktorer
  • att utveckla ett kritiskt och emancipatoriskt arbetssätt där brukarens kunskaper om den egna situationen tillvaratas
  • att ha kännedom om aktuellt forskningsläge när det gäller Beardslees familjeintervention

Kursens innehåll

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar samt handledning av pågående familjeinterventioner.

Kursen ges under 10-12 heldagar under två terminer. De första fem tillfällena ägnas åt grundläggande teori samt åt genomgång av de olika stegen i interventionen. De sista fem tillfällena ägnas ca 1-2 lektionstimmar åt seminarier och resterande tid till handledning. De studerande skall börja arbeta med interventioner under kursens gång.

Intyg’

För att få intyg på genomförd kurs krävs genomförande av minst två interventioner med handledning och sammanlagt 30 timmars handledning samt en skriftlig processbeskrivning. Frånvaro är endast accepterad vid ett tillfälle under de första fem tillfällena och en gång under de sista fem tillfällena. Genomförd ersättningsuppgift krävs vid frånvaro från något av de första fem tillfällena.

Kurslitteratur

Obligatorisk litteratur

Beardslee, W.R (2003). When a parent is Depressed: How to Protect Your Children from the Effect of Depression in the family. Boston: Little, Brown and Company. eller:

Beardslee, W.R. (2002). Out of the Darkened Room. When a Parent is Depressed. Protecting the Children and Strengthening the Children. Boston: Little, Brown and Company.

Cederström, A. & Pihkala, H. (2015). Beardslees familjeintervention – en hälsofrämjande intervention för barn i riskmiljöer. Kapitel 13 i Ulrika Järkestig Berggren, Lennart Magnusson och Elisabeth Hansson (red.) Att se barn som anhöriga – Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Nka Linnéuniversitetet: Kalmar Växjö.

Gullbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut. www.fhi.se

Samtliga nedanstående fyra artiklar samt ”kappa” är samlade i Heljä Pihkalas avhandling ”Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom” vid institutionen för klinisk vetenskap/Psykiatri, Umeå universitet.

Pihkala, H. & Johansson, E.E. (2008). Longing and fearing for dialogue with children – Depressed parents´way into Beardslee´s preventive family intervention, Nordic Journal of Psychiatry 62 (5), 399-404.

Pihkala, H., Cederström, A., Sandlund, M.(2010). Beardslee´s preventive family intervention for children of mentally ill parents: A Swedish national survey. International Journal of Mental Health Promotion, 12,(1), 29-38.

Pihkala, H., Sandlund, M., Cederström, A. (2012). Initiating communication about parental mental illness in families: an issue of confidence and security. International Journal of Social Psychiatry, Volume 58, Number 3, 258-265.

Pihkala, H., Sandlund, M., Cederström, A. (2012). Children in Beardslee´s family intervention – Relieved by understanding of the parents mental illness. International Journal of Social Psychiatry, Volume 58, Number 6, 623-628.

Pihkala H, Dimova-Brännström N, Sandlund M (2017) Talking about parental substance abuse with Children: eight families’ experiences of Beardslee’sfamily intervention. Nordic Journal of Psychiatry, Volume 71, Number 5, 395-401. 

Solantaus, T. Hur hjälper jag mitt barn. Handbok för föräldrar med psykiska problem.

Solantaus, T. Hur hjälper jag mitt barn? En handbok för föräldrar som oroar sig för sitt alkohol- eller drogbruk.

Solantaus, T. Hur är det med våra föräldrar? En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa som har psykiska problem.

Werner, E.E. & Smith, R.S. (2003). Att växa mot alla odds. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa.

Fördjupningslitteratur

Allmänna Barnhuset (2010). Det späda barnet som anhörig. Hur kan vi forma hållbara strukturer för att uppmärksamma det späda barnets behov när en förälder har psykisk sjukdom?

Beardslee, W.R, Swatling, S, Hoke, L, Rothberg, P.C, van de Velde, P, Focht, L (1998). From cognitive information to shared meaning: healing principles in preventive intervention. Psychiatry 1998;61:112-29.

Beardslee,W.R.,Gladstone, T.R., Wright, E. J. & Cooper, A.B. (2003). A family-based approach to the prevention of depressive symptoms in children in risk: evidens of parental and child change. Pediatrics, 112:119-31.

Beardslee W.R., Gladstone T.R., Wright E.J. & Forbes, P. (2007). Long-term effects from a randomized trial of two public health preventive interventions for parental depression. Journal of Family Psychology, 21(4):703-13.

Beardslee, W.R.,Watson, R., Avery, M., Ayoub, C.C., Watts, C.L. & Lester, P. (2010). Building resilience. The power to cope with Adversity.www.zerotothree.org/reprints.

Cederström, A. (2004). Forskning om förhör med barn. I Nils Wiklund och Ulla Sjöström (red.). Svensk vittnespsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Collishaw, S. Pickles, A., Messer, J., Rutter, M., Shearer, C. & Maughan, B. (2007). Recilience to adult psychopathology following childhood maltreatment: evidence from a community sample. Child Abuse Negl Vol 31, Issue 3, 211-29.

D’Angelo E.J., Llerena-Ouinn R., Shapiro, R., Colon, F., Rodriquez, P., Gallagher, K. .& Beardslee, W.R. (2009). Adaptation of the preventive intervention program for depression for use with predominantly low-income Latino families. Family Process, 48(2):269-91.

Fraser, C., James, E.L., Andersson, K., Lloyd, D. & Judd, F. (2006). Intervention programs for children of parents with mental illness: acritical review. International Journal of Mental Health Promotion, Vol 8, Issue 1, 9-20.

Niemelä, M., Repo, J.,Wahlberg, K-E.,Hakko, H. & Räsänen,S. (2012). Pilot evaluation of the impact of structured child-centered interventions on psychiatric symptom profile of parents with serious somatic illness: Struggle for life trial. Journal of Psychosocial Oncology, 30:316-330, 2012.

Podorefsky, D.L., McDonald, L., Dowell, M. & Beardslee, W.R. (2001). Adaption of preventive intervention for a low-income, culturally diverse community. Journal of the American Academy: Child and Adolescent Psychiatry 40(8), 879-86.

Solantaus-Simula, T, Punamäki, R.L & Beardslee W.R. (2002). Children’s Responses to Low Parental Mood. 1: Balancing between active empathy, overinvolvment, indifference and avoidance. J. Am. Child Adolesc. Psychiatry. 41:3.

Solantaus-Simula, T., Punamäki, R.L. & Beardslee W.R. (2002). Children’s Responses to Low Parental Mood. 2: Associations with family perceptions of parenting styles and child distress. J Am. Child Adolsc. Psychiatry, 41:3.

Solantaus, T. & Toikka, S. (2006). The Effective Family program: Prevental Services for the Children of Mentally III Parents in Finland. International Journal of Mental Health Promotion, Vol 8, Issue 3

Toikka, S. & Solantaus, T. (2006). The Effective Family program II. Clinician’s Experiences of Training in Promotive and preventative Child Mental Health Methods. International Journal of Mental Health Promotion, Vol 8, Issue 3

Solantaus, T., Toikka, S., Alasuutari, M., Beardslee, W.R. & Paavonen, J. (2009). Safety, Feasibility and Family Experiences of Preventive Interventions for Children and Families with Parental Depression. International Journal of Mental Health Promotion, 11(4):15-24.

Solantaus, T., Paavonen, E.J., Toikka, S. & Punamäki, R.L. (2010). Preventive interventions in families with parental depression: Children’s psychosocial symptoms and prosocial behaviour. European Child and Adolescent Psychiatry, 19(12):883-92.

 

Kurslitteraturen ses över varje år av styrelsen för Svenska föreningen för Beardslees familjeintervention. Fördjupningslitteraturen kan i enskilda kurser kompletteras eller bytas ut. I grundkursen i Beardslees familjeintervention gäller att man har kännedom om innehållet i fördjupningslitteraturen.